Har aldrig varit så rädd i hela mitt liv!

Ja så är det faktiskt, sista dagen på lägret, allt har varit jätte kul fram till när jag skulle gå av bussen vid busshållsplatsen och sen gå igenom skogen hem till mig. Det spöregnade, det började åska. Jag ringde till Wille som satt på bussen och sen slog blixten ner. Jag fick prata med Sofia som satt bredvid Wille, och jag frågade om hon tyckte att jag skulle gå in i skogen ändå.. och hon sa ja. jag gick in, sen hörde jag muller alltså åskan, riktigt högt, ett tusen e.... åska igen! blixten slår ner, och jag springer så fort jag kan igenom skogen, sen ramlar jag. då trodde jag verkligen att mitt liv var över. men sen tillslut kom jag hem, pratade med Wille i telefon, och helt plötlisgt lägger telefonen av :O jag går hem och byter kläder och ringer mamma. allt är lugnt.

Sen ser jag en blixt igen, och elen går. allt blir helt svart, så jag tände nåra ljus, satte mig i soffan, och spelade nintendo för att jag var ensam hemma. Blixten igen, och sen den kraftigaste smällen jag känt i hela mitt liv, det kändes verkligen som en Jätte kastade ner en 100 meters lång sten rätt på mitt hus, jag började faktiskt skaka :O
har aldrig varit så rädd, men sen kom min underbara mamma hem och räddade mig!

hatar blixtrar! fy på dom!


Skriv din kommentar här:

Ditt namn:
Spara mitt namn

E-postadress: (visas bara för mig)

URL/Din blogg:

Kommentar:

Trackback